Beskrivning

Abbis historia tar sin början i en kärleksfull familj som levde under knapra förhållanden i Etiopien.

En kväll då familjen satt samlad kring elden föll pappa Taje framstupa in i lågorna. Från den dagen gjorde Alemito, Abbis mamma, allt i sin makt för att hålla ihop familjen och ge mat till barnen. Till slut tvingades hon att ge upp.

Abbi hamnade hos ett par militärpoliser i en annan del av landet. Abbi var nu fyra år gammal, föräldralös och slav.

”Jag såg skjulet ute på gården. Det var enkelt och slitet.” Plågoandarna förklarade att det var där jag skulle bo. Det fanns inget golv. Det var bara samma lerjord som utanför skjulet. Det fanns ingen säng, ingen madrass. Bara en säckväv på marken. Det fanns en enkel filt av bomull.

”Här skulle jag bo. Ensam i ett mörkt skjul utan lampa, värme eller säng. Ensam bland mörka skuggor, småkryp, råttor och en så stor ångest att den inte borde få plats i en så liten och skör kropp som min.”

Abbis berättelse är en historia om hopp. Abbi är en överlevare som inte gav upp. Hon bad kväll efter kväll till Gud om ett nytt liv – om en mamma och en pappa. En dag beslutade hon sig för att fly.

Ytterligare information